En Socialtjänst som är hållbar både för medborgare och medarbetare – utdrag ur Julia Mäkitalo Blents anförande

”Jag är oerhört stolt över förtroendet att vara socialnämndens 2:e vice ordförande. Socialnämnden har en bred verksamhet där vi dagligen kommer i kontakt med medborgare, företagare och andra myndigheter, men framförallt är vi förkroppsligandet av det som i folkmun kallas för socialt skyddsnät. Vi är krishjälpen, stöttepelaren, den sista skyddsvallen när människor i vårt samhälle riskerar att förlora allt. Eller kanske redan har gjort det.

Vår uppgift som politiker är att sätta mål och fördela resurser för att möjliggöra detta arbete. Den krishjälpen, stöttepelaren och sista skyddsvallen är beroende av våra gemensamma medel för att kunna finnas.

Med en växande befolkning ökar också antalet personer med behov av insatser från socialtjänsten. Befolkningsökningen ställer krav på att socialtjänsten anpassar resurser, kompetens och insatser för att möta de växande behoven. Förändringen i socialtjänstlagen gällande kommunens ansvar för spelmissbruk påverkar oss genom krav på ökad kompetens samt behov av ett större utbud av stöd och behandling. Placeringskostnaderna för personer med missbruksproblematik samt barn och unga har ökat. Inte bara antalet insatser ökar, utan även kostnaderna för insatserna.

I det budgetförslag som majoriteten har lagt kan vi utläsa en viss uppräkning av nämndens budgetram, med också någonting annat. Det lika klassiska som missvisande uttrycket ”effektivisering”. Med hjälp av en så kallad ”generell effektivisering” ger majoriteten nämnden i uppdrag att klara sig med mindre resurser, utan att för den skull redogöra för en tilltänkt ambitionssänkning eller metod.

Vi har en fantastisk socialtjänst i Sollentuna kommun, där våra tjänstepersoner gör sitt bästa för att uppfylla alla de förväntningar som finns på detta samhällets yttersta skyddsnät. Till sin hjälp har tjänstepersonerna precis de förutsättningar som VI politiker ger dem. Socialtjänsten klarar idag inte av att hålla lagens krav på utredningstider. Antal utredningar och insatser per handläggare har de senaste åren legat på 38-39 per handläggare, jämfört med det normala 20-25. Sollentuna kommuns kostnader för individ och familjeomsorgen i kronor per invånare har dessutom varit lägre de senaste åren än i jämförbara kommuner.

Så vad är det som våra tjänstepersoner ska effektivisera? Att fördela resurser med den ena handen men dra tillbaka några procent med den andra är inte ett sätt att göra verksamheten mer effektiv, det är en besparing.

Under sommarens budgetdebatt har det pratats om storlekar på tillskott, uppräkningar och neddragningar i nästan avfärdande ordalag. Vad är några miljoner hit och dit, vad är några procentenheter. Tonläget bland några av majoritetens högsta företrädare låter antyda att all finansiering utanför majoritetens egen är verkningslös, som att en kommunal budget blott är en excelsnurra eller en sifferexercis. Låt mig bara påminna om att den resursfördelning vi beslutar om i kommunfullmäktige, ner till sista skattekronan, ÄR verktyget för våra tjänstepersoner att klara sitt uppdrag. Det ÄR deras arbetsmiljö. Det ÄR Sollentunabornas möjlighet till kommunal service. Jag vill därför uppmana alla förtroendevalda till en rejäl dos ödmjukhet inför värdet av medborgarnas skattepengar.”

-Julia Mäkitalo Blent, socialnämndens 2:e vice ordförande, under budgetkommunfullmäktige den 13 juni 201