Anton Lindgrens 1 maj-tal

Socialdemokraterna i Sollentuna måndag 2 maj 2022

Vi lever i en osäker tid.

I kölvattnet av en global pandemi står vi nu mitt i en akut internationell säkerhetskris. Putinregimen i Ryssland för ett olagligt krig mot ett broderfolk, och mördar civila med en hänsynslöshet vi inte sett i Europa på årtionden. Miljontals människor tvingas fly sina hem och försöker starta ett nytt liv i för dem främmande länder. Den för några månader sedan ansträngda, men bergfasta, europeiska säkerhetsordningen, har raserats över en natt. Det omöjliga har blivit verklighet. I varje hörn av Europa talas det nu om cyberattacker och spioneri, höjd beredskap och militär upprustning. Även vårt eget land kommer att behöva agera för att skydda vårt samhälle, vår befolkning, och vårt demokratiska statsskick.

Också runtom i Sverige är det oroligt. I många svenska städer har våldsverkare och kriminella genom upplopp och stenkastning brutit demokratins viktigaste princip, principen om icke-våld, efter att högerextremister å sin sida missbrukat sin rätt att yttra även de mest motbjudande åsikter. De har nu bestämt sig för att ställa upp i det svenska riksdagsvalet, och går till val på rasistiska nidbilder och anti-demokratiska värderingar. Och jag säger, låt dem göra det. Låt de pröva sitt stöd i den svenska väljarkåren.

Här i vårt eget hörn av världen växer bostadsbristen, och segregationen, skolor säljs ut, och välfärdens revor blir allt mer uppenbara. Man hade kunnat fortsätta att räkna upp hemskheter och samhällsproblem, både i världen och i vårt land. Jag har nu inte ens nämnt klimatkrisen. Det är, som sagt, en osäker, märklig och orolig tid vi lever i.

Det är lätt att bli uppgiven, lätt att man kommer att tänka på Sollentunabon Harry Martinssons djupt tragiska ord:

Det finnes skydd mot nästan allt som är,

mot eld och skador genom storm och köld,

ja, räkna upp vad slag som tänkas kan.

Men det finns inget skydd, mot människan.

”Det finns inget skydd mot människan” säger Martinsson. Det låter hopplöst. Jag håller inte med. För det finns något starkare än människan, det är gemenskap. Det är människor, tillsammans. Den insikten, den ligger i botten av den demokratiska socialismen vårt parti i mer än hundra år har representerat. En insikt om alla människors lika värde och lika rätt. En vilja till ett samhälle vars pumpande hjärta är dess solidariska gemenskap, där allas röster ljuder lika starkt.

I våra tider behöver det sägas: Det finns en kraft som kan stå emot även allt ont som är människans. Det är socialdemokratin. Och det är det starka samhälle som vi bygger tillsammans.

Därför vill jag, på denna traditionens dag, när vi alla är samlade, säga några ord om vad vi gemensamt ska göra i vår lilla del av världen, varför Sollentuna verkligen kan bättre.

***

Vänner, när man står på den här platsen, där järnvägens gräns går som ett sår genom samhället, en symbol för den åtskillnad mellan människor som så smärtsamt uppenbart präglar vår kommun, så förstår man: Det är ingen slump att Socialdemokraternas viktigaste prioritering, det är att bryta segregationen, stoppa våldet, och bygga ett tryggare Sollentuna. När brottslighet och otrygghet tillåts bita sig fast, när ojämlikheten och klassförtrycket begränsar vår frihet, då sås frön, till splittring mellan människor som borde gå sida vid sida, skapas skilda världar, en järnväg emellan, då saknas den gemenskap som behövs för folkstyret vi kallar demokrati, och särskilt det folkstyre som syftar till social demokrati. Det ska vi socialdemokrater aldrig acceptera. Nästa generation ska inte växa upp med den segregation och splittring som vi lärt känna.

Och vi kommer inte att acceptera parallella världar, där vissa lever i demokrati, och andra i förtryck. Vi accepterar inte att vissa bostadsområden lämnas att bli utsatta.

Och vi tvekar inte en sekund att anställa ordningsvakter och sätta upp kameror, för att alla Sollentunabor ska kunna känna sig trygga på gator och torg. Vi ska göra det som krävs för att stoppa våldet. Men alla kan se, att det är bara halva lösningen. Alla kan se att det är nåt mer vi måste göra.

Ska vi få bort våldet, så är det segregationen, och ojämlikheten, som måste brytas. Och det är bara gemensamt vi kan göra det. Genom att visa att gemenskapen är starkare än våldet, genom att använda det verktyg vi har, det vaccin mot våld som faktiskt fungerar: Ett godkänt betyg i skolan, ett eget arbete att gå till. Helt enkelt, en plats i samhällets gemenskap. Och alla vet, egentligen, hur det ska gå till. Med en förskola och skola som inte lämnar någon efter, där alla får den kunskap de har rätt till, och det stöd de behöver för att kunna ta den till sig.

Genom att införa den sommarjobbsgaranti som andra kommuner klarar av, och sätta Sollentunas ungdomar i arbete. Vi kan se till att alla får en aktiv och meningsfull fritid, tillsammans över klassgränser och kommundelsgränser, om vi använder de krafter som finns inom kommunen och inom föreningslivet, som vill göra mer för att bidra till integration och gemenskap, men nu undrar, när kommunen ska börja ta sitt ansvar och ge det stöd som behövs. Genom att ta det lagstadgade ansvaret för bostadsförsörjningen i vår kommun, se till att även den utan rika föräldrar kan flytta hemifrån och börja sitt eget liv. Och genom att bygga de samhällets muskler som krävs, för att gripa in när unga riskerar att dras till kriminalitet, och stoppa nyrekryteringen som driver våldets kretslopp, en gång för alla. Det är så vi ska bygga trygghet. Det är så vi ska få bort de utsatta områdena, inte med en politik som genom utförsäljningar, nedläggningar, nedskärningar, leder till en social utrensning från vår kommun, utan genom det solidaritetens samhällsbygge som vi socialdemokrater alltid kommer att stå för.

***

En osäker tid sa jag förut. Men vi lever också i en tid då allt fler ser värdet i gemensamma lösningar för gemensam trygghet. För att det ska fungera så krävs en fungerande styrning av det gemensamma. Därför ska vi ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden.

Även bland dem som i årtionden har drivit på marknadsexperimentet med våra skattefinansierade välfärdssystem växer nu tvivlen på den ideologiska övertygelsen om marknadens överhöghet. Här i Sollentuna är vi nu på väg mot en riktig hederlig socialdemokratisk välfärdsseger, när till och med de mest marknadsfanatiska nyliberalerna tillstår att fri etablering för oseriösa hemtjänstföretag, det leder till fusk med skattepengar, utnyttjande av arbetare, och äldre personer som blir utan den omsorg de behöver, med livsfara som följd.

Men, kamrater, att avskaffa själva den fria etableringen är inte det enda vi socialdemokrater har tjatat om i åratal för att få ordning på den havererade hemtjänsten, hur gärna högerpartierna nu än vill tro att det vore den magiska lösningen.

Varför krävs det en socialdemokratisk valseger i höst, och ett socialdemokratiskt styre i Sollentuna? Jo för vi ska byta ut den stenhårda nedskärningspolitiken som Sollentunas äldre har fått betala priset för. Vi ska stoppa nedläggningen av den kommunala äldreomsorgen, och vi ska satsa på den kvalitet som våra äldre, de som byggt vårt samhälle, förtjänar, de ska möta personal med rätt utbildning, goda arbetsvillkor, och tid att göra sitt jobb.

Vänner, till och med Moderaterna i Sollentuna har nu börjat inse vidden av det misslyckande marknadsskolan innebär. Bara här om dagen har vi kunnat läsa hur utbildningsnämndens egen ordförande kräver ett kommunalt veto mot friskoleetableringar. Hon glömde nämna, att det är hennes eget parti som i årtionden drivit på den ideologiska överetableringen av vinstdrivande skolkoncerner i vår kommun, och hon glömde nämna att förslagen hon kräver i denna stund ligger på riksdagens bord, och att det är hennes eget parti som nu bestämt sig för att ännu en gång blockera lagändringarna som behövs för att den enda vinsten i skolan, ska vara elevernas kunskap. Men jag önskar Soley Aksöz Lithborn all lycka till med det interna opinionsbildningsarbetet. I juni får vi se, vad som väger tyngst för Moderaterna: Svenska elevers rätt till en god utbildning, eller de vinstdrivande koncernernas lobbyarbete, deras beställning om att stoppa alla begränsningar av deras skamlösa utnyttjande av vår gemensamma välfärd.

För låt oss vara ärliga. Det är inte Ulf Kristerssons moderater som kommer att ta itu med marknadsskolan, och styra upp den segregationskatastrof och det svek det är, att 99 % av eleverna från Silverdal är behöriga till gymnasiet medan 32 % av eleverna från Edsberg inte är det.

Det är inte Jimmie Åkessons partikamrater som kommer att bygga en omsorg värdig generationen som byggde Sverige.

Det är nu, kamrater, som vi ska ta tillbaka kontrollen över skola och omsorg, och det ska vi göra med Magdalena Andersson som statsminister, och med ett, äntligen, ett socialdemokratiskt styre i vår fina kommun.

***

Tillsammans ska vi arbeta för att kommande generationers Sollentunabor varken ska lida av ett segregerat samhälle eller en bristande välfärd. Men om de ska få en möjlighet att i sin tur arbeta för sina kommande generationer, så finns det en sak vi inte får misslyckas med. Klimatkrisen är ett existentiellt hot mot människans fortlevnad. När motsättningarna i världen växer, är det lätt att glömma, att i slutänden står vi alla inför en gemensam fiende.

Men den som vill höra domedagsbudskap om jordens undergång, den får söka sig till en annan rörelse än vår. För socialdemokratins budskap bygger på insikten om klimatomställningens nödvändighet, och klimatomställningens möjlighet. Det är genom att ta chansen, genom att ta ledningen, i omställningen, som vi kan stärka Sveriges konkurrenskraft, och se till att det är till Sollentuna man kommer, om man ska bidra till de innovationer och de nya jobb som följer med den gröna nyindustrialiseringen av vårt land. En hel värld behöver ställa om. Sollentuna ska ta på sig ledartröjan. Och därför behöver vår kommun ett nytt ledarskap, som orkar gå från ord till handling och som orkar gå före och se klimatomställningen för vad den faktiskt är. En både lönsam och livsnödvändig investering i vår framtid.

***

Vänner , De socialdemokratiska idéerna känns mer naturliga nu, än någonsin under mitt liv. Vi står inför många samhällsproblem, utmaningar och hot, inte minst i en kommun som varit moderatledd sedan 40 år, med precis de konsekvenser man hade kunnat gissa. Men, mina vänner, det är nu vi börjar resan mot det starka samhället Sollentuna, som vi vet finns där runt hörnet. För Sollentuna kan bättre. Det är inte resurser, eller förutsättningar, eller möjligheter, som saknas, utan den politiska viljan att använda dem. Den står socialdemokraterna för, och vi går till val på att använda den.

Medan högerstyret ägnar sig åt utförsäljningar av allmännyttan, nedläggning av den kommunala äldreomsorgen och en skolpolitik som orsakat exempellös segregation, så jobbar vår rörelse nu mer intensivt än någonsin förr, med att berätta för varenda kotte att det finns en annan väg, en väg för ett gemensamt samhällsbygge och en väg för gemensam trygghet, även i en osäker tid som vår.

Den 11 september är det den vägen vi ska välja. Den 11 september byter vi riktning i vår kommun. Låt mig fram till dess citera partivännen Gunnar Ljungberg, och säga: Upp till kamp.

Nu har vi ett val att vinna, kamrater, tack för att ni har lyssnat.

*Manus för talet som framfördes av Anton Lindgren, oppositionsråd i Sollentuna under 1a maj. Själva talet kan ha skiljt sig från manuset i vissa ord och formuleringar.